Tuovi Ingmanson blev ny ordförande j Jönköpings Nämndemannaförening vid årsmötet, vars protokoll kan läsas under rubriken protokoll. Hon efterträder Björn Sandvall som flyttat till Halmstad och inte längre tillhör Jönköpings tingsrätt. I samband med årsmötet lämnade även Anders Forssblad, Aneby (förvaltningsrätten) och Inga-Maj Eleholt, Smålandstenar,  (förvaltningsrätten och hovrätten) samt ersättaren Eva Åström, (tingsrätten) sina uppdrag.

Nya ordinarie ledamöter blev Åsa Liborn, Josefine Wilhelmsson och Joost Kramer ( Samtliga tingsätten) och ny ersättare Brit-Inger Oskarson (tingsrätten). Övriga styrelseledamöter finns under fliken ”Styrelsen”.

Nämndemannaföreningen ordnade i början av december ett studiebesök i grannhuset, d v s häktet som ligger högst upp i polishuset.
Deltagarna fick en genomgång av verksamheten av kriminalvårdaren Stefan Gunnarssson (mittenbilden nedan) som  kunde berätta om att man varje år skriver in  och ut cirka 3000 personer från denna förvaring av misstänka brottslingar m fl, att man har 55 celler och därmed är häktet på fjärdeplats i landet. Varje år tar personalen häktade till och från cirka 700 huvudförhandlingar. Medlemmarna i föreningen fick se och känna på hjälpmedel som bl a hand- fot- och midjefängsel och det blev också en rundvanding i häkteskorridorerna, rast- och gemensamhetsutrymmen. För häktet har det nya Rättscentrum inneburit en stor förbättring när det gäller transporter till och från  rättegångar i Jönköpings Tingsrätt.

På första bilden ser vi Gunilla Warchalowski testa om hon kan komma ur bojorna. Sedan syns Hans-Olof Görebrandt undersöka ett midjefängsel och sist syns Thomas Carlsson med en ännu ej indentifierad nämndeman klädd i s.k. spotthuva.

​Lagmannen Inger Söderholm har fått Regeringens uppdrag att se över nämndemannasystemet.

Utredaren ska samråda med berörda myndigheter och organisationer, bl.a. Nämndemännens riksförbund.

En referensgrupp  med representanter från riksdagspartierna ska tillsättas till stöd för utredaren.Uppdraget ska redovisas senast den 28 juni 2013 för att planerade regelförändringar ska kunna vara genomförda till nästkommande val av nämndemän år 2014.

Enligt direktiven för översynen ska åtgärder föreslås för att Reformera rekryteringssystemet

• Säkerställa att de som tjänstgör som nämndemän är lämpliga för uppdraget • Skapa moderna tjänstgörings- och ersättningsvillkor för uppdraget
• Förbättra informationen till och grundutbildningen av nämndemän
• Göra nämndemännens medverkan i domstolarna mer ändamålsenlig

Det är viktigt att den faktiska rekryteringen av nämndemän går till på ett sätt som gör att allmänheten upplever att nämndemännen är deras representanter. Nämndemannakåren  ska vara allsidigt sammansatt med hänsyn till ålder, kön, etnisk bakgrund och yrke. Vid den kartläggning som Justitiedepartementet genomfört har synpunkter framförts om behovet att föryngra nämndemannakåren och att bredda rekryteringen utanför den partipolitiska kretsen. Utredaren ska därför överväga olika åtgärder för att

​Reformera rekryteringen av nämndemän med målsättningen att dels säkerställa att nämndemannakåren får en allsidig sammansättning:

• Tydliggöra att nämndemannauppdraget inte är ett politiskt uppdrag
• För att kunna rekrytera en nämndemannakår som allsidigt speglar befolkningen krävs moderna tjänstgörings- och ersättningsvillkor. Översynen ska överväga
• Åtgärder för att säkerställa att nämndemännens tjänstgöringsvillkor gör det möjligt för yrkesverksamma och föräldrar att åta sig uppdraget
• Åtgärder för att säkerställa att alla nämndemän som valts också tjänstgör i domstolen

Introduktionen och utbildningen av nämndemännen anses bristfällig och varierar i kvalitet mellan domstolarna. Åtgärder ska föreslås för att

• Förbättra informationen om nämndemannauppdraget
• Förbättra den löpande informationen och övriga kontakter mellan domstolarna och nämndemännen
• Förbättra nämndemännens grundutbildning

Grundtanken med nämndemannasystemet är att nämndemännen ska bidra till att upprätthålla allmänhetens förtroende för domstolarna.  Någon samlad genomgång av vilka faktorer som talar för nämndemannamedverkan i olika typer av mål eller domstolar har inte gjorts men behöver nu göras:

•  Överväga vilka faktorer som särskilt talar för att nämndemän ska medverka i olika typer av mål och domstolsinstanser
• Väga intresset av nämndemännens medverkan i olika typer av mål  och domstolsinstanser mot intresset av att domstolarna handlägger mål skyndsamt och använder resurserna effektivt
• Föreslå eventuella förändringar av omfattningen av nämndemännens medverkan i domstolarna

Marika af Winklerfelt

Hämtat från NMRF.se